Tarmfloran är ett komplext ekosystem som kommunicerar med resten av kroppen och kan påverka bland annat matsmältning, immunförsvar, ämnesomsättning och tarm-hjärnaxeln. Tarmfloran påverkas av många faktorer – framför allt kost, livsstil, stress, sömn och läkemedel. Det finns ingen perfekt tarmflora som ser likadan ut hos alla. I stället är en varierad och funktionell mikrobiell miljö en viktig del av en fungerande tarm. Om du har magbesvär är det därför bättre att försöka förstå hela bilden än att fokusera på en enskild bakterie eller ett enskilt kosttillskott. OBS: vid SIBO så är strategin närmast motsatt vad gäller hantering av tarmfloran eftersom den första prioriteringen handlar om att minska bakterierna i tunntarmen innan man provar att tillföra fibrer som ska gynna tjocktarmens bakterieflora istället. Ökat fiberintag vid SIBO kan med andra ord förvärra symtomen (öka gasbildningen i tunntarmen eftersom fibrerna gynnar bakterierna i tunntarmen).
Tarmfloran, även kallad mikrobiotan, består av biljoner mikroorganismer som lever i och på kroppen. De flesta finns i tjocktarmen, där bakterierna har en viktig roll i matsmältningen och i samspelet mellan tarmen och resten av kroppen.
Men tarmfloran handlar om mer än matsmältning. Den kan påverka bland annat immunförsvaret, ämnesomsättningen, tarmens barriärfunktion och kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.
Vad vi äter, hur vi lever och vilka läkemedel vi använder kan i sin tur påverka tarmflorans sammansättning.
I den här artikeln går vi igenom vad tarmfloran är, hur den påverkar kroppen och vilka faktorer som kan bidra till en mer balanserad tarmmiljö.
Vad är tarmfloran?
Tarmfloran är ett samlingsnamn för de mikroorganismer som lever i tjocktarmen. Det handlar framför allt om bakterier, men även andra mikroorganismer förekommer.
Tillsammans bildar de ett komplext ekosystem som påverkas av både kosten och vår livsstil.
Alla människor har en individuell tjocktarmflora. Sammansättningen varierar från person till person, och även inom samma person kan den förändras över tid.
Vad gör bakterierna i tjocktarmen?
Tarmbakterierna har flera funktioner. Bland annat kan de:
- hjälpa till att bryta ner delar av maten som kroppen själv har svårt att smälta
- producera ämnen som påverkar tarmens miljö
- bidra till nedbrytningen av kostfibrer
- samspela med immunsystemet
- påverka tarmens barriärfunktion
- kommunicera med kroppen via olika signalvägar
En del av bakteriernas funktioner sker genom de ämnen som bildas när de fermenterar olika komponenter i maten.
Hur påverkar tarmfloran hälsan?
Tjocktarmen och resten av kroppen är nära sammankopplade. Därför kan förändringar i tarmmiljön påverka flera olika funktioner.
Tarmfloran och immunförsvaret
En stor del av kroppens immunförsvar finns i nära anslutning till mag-tarmkanalen.
Tarmbakterierna kommunicerar med immunsystemet och kan bidra till hur immunförsvaret utvecklas och regleras.
En varierad tarmflora kan därför vara en del av en fungerande tarmmiljö.
Det betyder däremot inte att en viss bakterie eller bakterieblandning automatiskt ger ett bättre immunförsvar. Tarmfloran är ett komplext ekosystem där många olika mikroorganismer samspelar.
Tarmfloran och ämnesomsättningen
Bakterierna i tjocktarmen kan påverka hur vissa näringsämnen bryts ner och vilka ämnen som bildas under processen.
Ett exempel är kortkedjiga fettsyror, som bland annat bildas när bakterier fermenterar kostfibrer.
Dessa ämnen kan påverka tarmcellerna och olika metabola processer i kroppen.
Tarmfloran har därför blivit ett viktigt forskningsområde inom bland annat metabolism, blodsockerreglering och kroppens energibalans.
Tarmfloran och hjärnan – tarm-hjärna-axeln
Tarmen och hjärnan kommunicerar hela tiden med varandra genom det som brukar kallas tarm-hjärnaxeln.
Kommunikationen sker bland annat via nervsystemet, immunsystemet och olika signalmolekyler.
Tarmbakterier kan också bilda ämnen som påverkar denna kommunikation.
Det finns därför ett stort intresse för sambandet mellan tarmfloran, stress, sömn, humör och hjärnans funktion.
Det betyder dock inte att tarmfloran ensam styr hur vi mår psykiskt. Tarm-hjärna-axeln är ett komplext samspel mellan många olika faktorer.
Vad är en balanserad tarmflora?
Det finns inte en enda perfekt tarmflora som ser likadan ut hos alla.
När man pratar om en balanserad eller hälsosam tarmflora handlar det därför snarare om ett fungerande och varierat mikrobiellt ekosystem än om att ha “rätt” antal av en viss bakterie.
Faktorer som ofta diskuteras i samband med en gynnsam tarmmiljö är bland annat:
- Mikrobiell mångfald – många olika typer av mikroorganismer.
- Funktionell variation – bakterierna kan utföra olika funktioner.
- En fungerande tarmbarriär – tarmens barriär – hjälper till att kontrollera vad som passerar från tarmen till resten av kroppen.
- En fungerande kommunikation med immunsystemet.
Det är därför inte alltid meningsfullt att fokusera på en enskild bakterie. Helheten i tarmmiljön är viktig.
Vad påverkar tarmfloran?
Tarmfloran är inte statisk. Den kan förändras över tid beroende på flera faktorer.
- Kosten
Vad vi äter är en av de viktigaste faktorerna som påverkar tarmens mikroorganismer.
Kostfibrer fungerar exempelvis som näring för många av tarmens bakterier. Fibrer finns bland annat i grönsaker, frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön.
En varierad kost ger samtidigt olika typer av fibrer och andra ämnen som kan påverka olika mikroorganismer.
- Livsstil
Även andra delar av vardagen kan påverka tarmmiljön, exempelvis:
- fysisk aktivitet
- sömn
- stress
- alkohol
- rökning
Det är alltså inte bara maten på tallriken som spelar roll.
- Läkemedel
Vissa läkemedel kan påverka tarmfloran.
Antibiotika är ett tydligt exempel eftersom de kan förändra bakteriesammansättningen i tarmen. Effekten varierar beroende på vilket antibiotikum som används och hur länge behandlingen pågår.
Även andra typer av läkemedel har studerats i relation till tarmfloran. Det är dock viktigt att inte sluta med eller ändra ordinerad medicinering på egen hand.
Kan tarmfloran påverka magen?
Ja, förändringar i tarmmiljön kan vara kopplade till olika mag-tarmsymtom.
Exempel på vanliga besvär är:
- uppblåsthet
- gaser
- diarré
- förstoppning
- förändrade avföringsvanor
- magont
Men samma symtom kan ha många olika orsaker.
Det går därför inte att avgöra hur tarmfloran mår enbart utifrån symtom.
Det är också möjligt att ha magbesvär utan att en förändrad tarmflora är den huvudsakliga orsaken.
Vad är dysbios?
Dysbios används som ett samlingsbegrepp för en förändrad eller störd sammansättning av mikroorganismer i ett mikrobiellt ekosystem.
I samband med tarmen kan det exempelvis handla om förändringar i bakteriernas sammansättning, mångfald eller funktion.
Dysbios är dock inte en enskild sjukdom med en tydlig definition som är densamma för alla.
Det är därför viktigt att vara försiktig med påståenden om att en viss bakterie automatiskt är “bra” eller “dålig”.
Tarmfloran och SIBO – är det samma sak?
Nej. SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth och innebär en ökad mängd eller förändrad förekomst av bakterier i tunntarmen.
Tarmfloran finns framför allt i tjocktarmen, medan tunntarmen normalt innehåller betydligt färre bakterier.
SIBO och förändringar i tarmfloran kan därför vara relaterade till varandra, men de är inte samma sak.
SIBO kan bland annat ge:
- uppblåsthet
- gaser
- magont
- diarré
- förstoppning
Eftersom samma symtom förekommer vid många andra mag-tarmbesvär räcker symtomen inte för att fastställa SIBO.
Hur kan man stödja tarmfloran i tjocktarmen?
Det finns ingen enskild mat eller produkt som passar alla. Ett bra utgångsläge är i stället att se till helheten.
1. Ät varierat
En varierad kost ger olika typer av fibrer och andra näringsämnen som kan bidra till en varierad tarmmiljö.
Försök att få in olika typer av:
- grönsaker
- frukt och bär
- fullkornsprodukter
- baljväxter
- nötter och frön
2. Öka fibrer gradvis
Fibrer är viktiga för tarmbakterierna, men om du äter lite fibrer idag kan en snabb ökning ge mer gaser och uppblåsthet.
Öka därför fiberintaget gradvis och ge magen tid att anpassa sig.
3. Rör på dig
Regelbunden fysisk aktivitet kan påverka tarmens funktion och är samtidigt bra för den allmänna hälsan.
En promenad efter en måltid kan vara ett enkelt sätt att få in mer rörelse i vardagen.
4. Prioritera sömn och återhämtning
Sömn och stress påverkar kroppen på många sätt och är också relevanta för kommunikationen mellan hjärnan och tarmen.
5. Använd antibiotika när det behövs
Antibiotika kan vara mycket viktiga vid bakteriella infektioner, men kan samtidigt förändra tarmfloran.
Ta därför antibiotika enligt ordination och använd det inte utan medicinsk anledning.
Behöver man ta probiotika för en hälsosam tarmflora?
Inte nödvändigtvis. Probiotika innehåller levande mikroorganismer och vissa specifika stammar har studerats för olika mag-tarmbesvär.
Men effekten kan variera beroende på:
- vilken bakteriestam produkten innehåller
- mängden
- vilket besvär man försöker påverka
- individens egen tarmmiljö
Det betyder att “probiotika” inte är en enda behandling som fungerar på samma sätt för alla.
Om du vill prova ett probiotiskt tillskott kan det därför vara klokt att välja en produkt utifrån ett specifikt behov, snarare än att bara välja den produkt som innehåller flest bakterier.
Kan man testa sin tarmflora?
Ja, det finns tester som analyserar mikroorganismer i avföringsprover.
Ett tarmfloratest kan ge information om vilka bakterier och andra mikroorganismer som finns i provet och kan i vissa fall ge en bild av mikrobiell mångfald.
Men ett testresultat behöver sättas i sitt sammanhang.
Ett enskilt prov kan inte ensamt säga om din tarmflora är “bra” eller “dålig”, eller förklara alla dina symtom.
Om du har återkommande magbesvär är det därför viktigt att också ta hänsyn till kost, livsstil, symtom och andra möjliga orsaker.
