Förändrad tryptofanmetabolism i kynureninvägen hos patienter med depression och bakteriell överväxt i tunntarmen

bakteriell överväxt i tunntarmenDepressionFekalt kalprotektinKinolinsyrakynureninvägen

Förändrad tryptofanmetabolism i kynureninvägen hos patienter med depression och bakteriell överväxt i tunntarmen

Why this matters for your gut health

Orsakerna till depression är inte helt klarlagda, och kostrelaterade och inflammatoriska faktorer pekas allt oftare ut som bidragande orsaker. Det mesta av tryptofanet metaboliseras i matsmältningssystemet, men i tidigare forskning om depression undersöktes sällan förekomsten av tarmsjukdomar. Denna studie kopplar bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO) till en förskjutning i tryptofanmetabolismen mot den neurotoxiska grenen av kynureninvägen. Den visar också att behandling av SIBO med rifaximin förbättrade både tarmsymtom och depressiva symtom. Det

Summary

I studien jämfördes 40 friska kontrollpersoner med 40 patienter som hade SIBO med övervägande diarré (bekräftat genom väteandningstest med laktulos) och mild till måttlig depression. Tryptophan (TRP), kynurenin (KYN), kynurensyra (KYNA) och kinolinsyra (QA) i urinen mättes med LC-MS/MS före och efter tre månaders cyklisk behandling med rifaximin. Patienter med SIBO hade högre halter av neurotoxiska metaboliter (KYN, QA), lägre halter av det neuroprotektiva KYNA och ett högre KYN/TRP-förhållande (vilket tyder på ökad IDO-enzymaktivitet).

Key findings

KYN var högre hos SIBO-patienter än hos kontrollerna (0,61 mot 0,41 mg/gCr, p < 0,05), liksom QA (4,22 mot 3,15 mg/gCr, p < 0,001). KYNA var lägre (2,10 mot 2,44 mg/gCr, p < 0,001).
KYN/TRP var högre vid SIBO, medan KYN/KYNA och KYNA/QA var lägre (alla p < 0,001), vilket innebär att balansen förskjutits mot neurotoxiska metaboliter.
CRP (6,72 mot 1,59 mg/L) och fekalt kalprotektin (46,2 mot 24,5 µg/g) var högre hos SIBO-patienterna (båda p < 0,05), och HAM-D-poängen för depression var mycket högre (26,3 mot 9,85, p < 0,001).
HAM-D-poängen korrelerade positivt med QA (rho 0,506, p = 0,0043), intraepiteliala lymfocyter (rho 0,375, p = 0,0175), KYN (rho 0,353, p = 0,025) och fekalt kalprotektin (rho 0,335, p = 0,035). Korrelationen med CRP var inte signifikant.
Rifaximin (1200 mg/dag i 14 dagar, därefter 10 dagar per månad under ytterligare två månader) sänkte KYN (p < 0,05) och QA (p < 0,001), medan förändringen i KYNA inte var signifikant.
Efter rifaximin minskade KYN/TRP (0,048 till 0,04, p < 0,05) och KYNA/QA ökade (0,53 till 0,57, p < 0,01).
Poängen för buksymtom enligt GSRS-IBS sjönk från 37,5 till 20,6 (p < 0,001), och depressionspoängen sjönk från 15,5 till 10,2 (p < 0,001).
Diarré upphörde hos 82,5 % av patienterna, buksmärta hos 80 %, uppblåsthet hos 67,5 % och gasbildning hos 65 %.
Humörsymtom, framför allt ångest, kvarstod hos 20 % av patienterna, och 15 % hade övergående ökning av uppblåsthet och gasbildning. I övrigt tolererades rifaximin väl.
Studien saknade placebogrupp, och artikeln anger att proinflammatoriska cytokiner inte mättes.
PDF:en innehåller vissa interna inkonsekvenser. Tabell 1 anger ett HAM-D-utgångsvärde på 26,3, medan texten anger 15,5 före behandling. Tabell 1 betecknar dessutom patientgruppen som ”irritabel tarm (SIBO)”. Kontrollera detta mot originalartikeln innan du citerar exakta siffror.

Read the full paper

VIEW PDF

Citation

Chojnacki C, Konrad P, Błońska A, Medrek-Socha M, Przybylowska-Sygut K, Chojnacki J, Poplawski T. Förändrad tryptofanmetabolism i kynureninvägen hos depressiva patienter med bakteriell överväxt i tunntarmen. Nutrients. 2022;14(15):3217. doi:10.3390/nu14153217