Dagarna för att få koll på ens tarmbakterier med avsikt att balansera tarmfloran vid lågt stämningsläge, depression eller ångest är kanske inte så långt borta som vi tror. Forskare har blivit alltmer övertygade om att vi måste studera tarmen lika mycket som hjärnan för att förstå våra känslor och beteenden fullt ut. I denna artikeln tar vi upp hur tarmfloran och det psykiska måendet hänger ihop, hur kosten (framförallt probiotika) spelar in.
Som med många forskningsarbeten började det med studier av möss. Just intresset för kopplingen mellan tarmfloran och ångest startade efter att studier av möss utan tarmbakterier visat att dessa djur hade en ökad stressrespons och ångestliknande beteenden, symtom som också ses vid depressiva besvär. Dessa problem kunde man dock vända genom att återställa tarmfloran eller genom behandling med probiotika. För att probiotika ska kunna betraktas som ett behandlingsalternativ vid depression behövs dock ytterligare resultat från kliniska prövningar i väldefinierade kliniska populationer. Dock har flera andra studier undersökt stämningshöjande egenskaperna av probiotiska tillskott hos människor och resultatet från dessa studier stödjer de djurexperimentella resultaten om att probiotika skulle vara till nytta för behandling av lågt stämningsläge. Vi kommer att gå in mer under probiotika längre ner.
Aldrig tidigare har begreppet “magkänsla” varit så aktuellt som det är idag och det forskas allt mer i ämnet, vilket vi tycker är så otroligt spännande. Forskning från institutet för hjärnforskning vid universitetet i nederländska Leiden har till och med visat att tarmbakterier verkligen påverkar negativt tänkande och det kognitiva tillståndet. Forskarna studerade 40 personer där halva gruppen fick tillskott med probiotika varje dag och den andra halvan fick sockerpiller (placebo). Efter fyra veckor testades personerna för negativa tankar och känslor av sorg. Forskarna fann en reduktion av negativa tankar i gruppen som fått tillskott av probiotika och lägre mått av sorgsenhet jämfört med gruppen som fått placebo.
"De här resultaten ger de första bevisen på att tillskott med probiotika kan minska mängden negativa tankar associerade med sorg", skriver forskarna som slutsats i sin rapport.
Allt fler har börjat att intressera sig för och förstå vikten av att äta antiinfIammatorisk kost. I takt med det ökande intresset för detta har det gjorts studier som har undersökt behandling av depression med just kost. Att äta en bra och balanserad kost visade sig ha en positiv effekt vid depression. Men det är viktigt att se kostråd som ett komplement till traditionell behandling med medicin och terapi.
Vad som är rätt kost är forskarna helt eniga om. De menar att medelhavskost, japansk kost och skandinavisk kost är de bästa alternativen.
En obalanserad tarmflora (dysbios) har visat sig kunna leda till låggradig inflammation och det är inte av en slump att man idag talar om både antiinflammatorisk kost och om att man kan försöka gynna de tarmbakterier som kan producera antiinflammatoriska substanser.
Vid en inflammation frigör kroppens immunceller nämligen molekyler som kallas cytokiner och som kan binda sig till blodkärlens väggar och via olika signalvägar aktivera hjärnans egna immunceller som kallas mikroglia. Mikroglia kan därefter frisätta ämnen som kallas prostaglandiner och som bland annat kan orsaka en upplevelse av obehag och nedstämdhet.
Forskare vid Shanghai Jiao Tong University School of Medicine undersökte om det gick att hitta bevis för att en ”reglering” (balansering) av tarmfloran kan lindra ångestsymptom. Resultatet publicerades i tidskriften General Psychiatry.
Forskarna granskade 21 studier med sammanlagt 1 503 personer, där 14 valt probiotika för att reglera/balansera tarmfloran och sju valde andra sätt som exempelvis att justera dieten. Sammantaget visade elva av studierna positiv effekt på ångestsymtom.
Av de 14 studierna där probiotika använts visade mer än en tredjedel av dessa att probiotika var effektivt för att minska ångestsymtom. Intressant nog så visade sex studier där man hade använt kostomläggning att detta till och med var mer effektivt för att minska ångestsymtom än att tillsätta probiotika enbart. Författarna menar att en förklaring till att kostomläggning visade sig vara effektivare än probiotika kan vara att en förändring av kosten kan ha större effekt på ett flertal olika tarmbakteriers tillväxt än att tillföra enskilda bakterier som tillskott.
Mer än hälften av ovan visade positivt resultat av att behandla ångestsymptom genom att reglera/balansera tarmfloran. Och även om fler studier behövs anser forskarteamet att möjligheten att också balansera tarmfloran vid ångestsyndrom bör övervägas.
Sådana resultat erbjuder den spännande möjligheten att använda fördelaktiga (probiotiska) bakterier för att behandla humör och ångestbesvär, antingen genom att administrera dessa mikrober eller genom att utveckla läkemedel som efterliknar deras metaboliska funktioner.
Den nya forskningen antyder också nya sätt att hantera kroniska gastrointestinala (GI) sjukdomar som vanligtvis åtföljs av ångest och depression, och som ofta är kopplade till obalanserad tarmflora (dysbios).
Studier tyder på att inflammationsframkallande molekyler (cytokiner) i tarmen stör hjärnans neurokemi och gör människor mer utsatta för ångest och depression. Detta kan förklara varför mer än hälften av personer med kroniska inflammationstillstånd som Crohns sjukdom och ulcerös kolit men också irritabelt tarmsyndrom (IBS) samtidigt plågas av ångest och depression.
Eftersom kommunikation mellan hjärnan och tarmen är dubbelriktad bör man i alla fall ha i åtanke att behandla både fysiska symtom på tarmsjukdomar samtidigt med de psykologiska besvär som så ofta är kopplade till dessa tarmsjukdomar. Omvänt, att hålla ångest och depression under kontroll skulle potentiellt kunna reducera inflammation i tarmen hos dessa personer.
Brittiska forskare fann att en 30-dagars kur med probiotiska bakterier (en blandning av Lactobacillus helveticus och Bifidobacteria longum) ledde till minskad ångest och depression hos mänskliga volontärer. I ett försök att bättre förstå hur tarmbakterier påverkar mänsklig hjärnaktivitet har forskare undersök effekterna av probiotika på hjärnaktivitet hos friska mänskliga volontärer efter att försökspersonerna utsattes för negativa stimuli. Resultaten avslöjade en positiv effekt på volontärernas hjärnaktiviteter (med en speciell MR-teknik) efter negativa emotionella stimuli hos personer som tagit probiotika. I en ny studie undersöker dessa forskare effekten av den probiotiska Bifidobacterium longum på humör, hjärnfunktion och hjärnbiokemi.
Med denna artikel vill vi informera om att tarmfloran och tarminflammation kan spela en roll vid besvär som oro, ångest och depression/lågt stämningsläge. Däremot vill vi vara tydliga med att vårt test inte bekräftar att man har dessa problem. En analys av tarmfloran kan ge dig en bättre förståelse för hur din tarmflora ser ut och ge information om hälsofrämjande funktioner hos dina tarmbakterier. Är du nyfiken på just probiotika kan du kolla lite extra på markörerna Lactobacillus och Bifidobacterium, vilka är bakterier som man i experimentella studier har använt för att studera positiva effekter på just på oro, ångest och depression/lågt stämningsläge.
Vi vill understryka att det är viktigt att komma ihåg att kost och probiotika inte ersätter behandling av din läkare eller psykolog. Om du har, eller misstänker att du har ett medicinskt/psykologiskt problem så ska du alltid först vända dig till läkare eller psykolog för att få hjälp.
Tarmen kallas för “den andra hjärnan” av en anledning. Du har säkert upplevt hur ditt stämningsläge ibland påverkar magen, exempelvis att du behöver gå på toa oftare eller blir “bubblig” i magen när du är orolig eller stressad. Omvänt, så kan en bråkig mage negativt påverka vårt stämningsläge. Detta beror på att hjärnan och tarmen är i en ständig tvåvägskommunikation via det som kallas tarm-hjärna-axeln.
Läckande tarm, eller ökad genomsläpplighet i tarmen som det också kallas, har tilldragit sig stigande intresse. En läckande tarm är helt enkelt en tarm som inte har en stark barriärfunktion och detta verkar vara en utlösande faktor för en rad problem och sjukdomar.
Det talas väldigt mycket om vikten av att ha många goda tarmbakterier, vad man bör äta för att mata sina goda tarmbakterier och hur dessa påverkar kroppen. Något som det dock talas väldigt lite om är var i tarmen dessa bakterier bör finnas och vad man gör om man har bakterier i fel tarm