Hjärndimma, gaser och uppblåsthet: ett samband mellan SIBO, probiotika och metabolisk acidos

bakteriell överväxt i tunntarmenBukutspändhetD-mjölksyraacidosGlukosandningstestHjärndimma

Hjärndimma, gaser och uppblåsthet: ett samband mellan SIBO, probiotika och metabolisk acidos

Varför detta är viktigt för din hälsa

Uppblåsthet och gaser är mycket vanliga, och vissa patienter rapporterar även ”hjärndimma”: förvirring, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter och nedsatt omdömesförmåga, vilket kan vara funktionshindrande (4 av 30 patienter sa upp sig från sina jobb). D-laktatacidos var tidigare främst känt i samband med korttarmssyndrom. Denna studie beskriver en liknande bild hos personer med en intakt tarm som intog probiotika. Den tyder på att SIBO, D-laktatproduktion och användning av probiotika kan ha ett samband med hjärndimma. Den visar också att symtomen förbättrades efter att probiotika avbröts och antibiotika sattes in. Författarna manar till försiktighet vid godtycklig användning av probiotika, men studien är observationsbaserad och bevisar inte orsak och verkan.

Summary

Denna prospektiva observationsstudie vid ett tertiärt centrum (Medical College of Georgia, Augusta University, USA) inkluderade vuxna patienter som i tur och ordning uppsökte vården med oförklarliga besvär i form av gaser, uppblåsthet och bukutspänning. Trettio patienter upplevde hjärndimma (BF) och åtta gjorde det inte. Alla hade normala resultat vid endoskopi, koloskopi, bilddiagnostik och blodprover. SIBO bedömdes med hjälp av glukosandningstest och odling av duodenalaspirat. D-laktatacidos bedömdes utifrån D-laktat i urinen och L-laktat i blodet efter en glukosbelastning, och tarmtransit mättes också. Alla patienter med BF tog probiotika. SIBO och D-laktatacidos var signifikant vanligare i BF-gruppen, och BF återuppstod under andningstestet hos cirka två tredjedelar av patienterna. Efter att probiotika hade avbrutits och antibiotika hade satts in (eller kostråd givits om ingen SIBO konstaterades) förbättrades de flesta patienternas tillstånd och de flesta rapporterade att BF hade upphört. Författarna kallar det ett syndrom som är ”möjligen relaterat” till probiotika, SIBO och D-laktatacidos.

Key findings

42 patienter utvärderades. Efter exkluderingar analyserades 30 med hjärndimma (BF) (19 kvinnor, 11 män, medelålder 52 år) och 8 utan BF (5 kvinnor, 3 män, medelålder 49 år).
Alla 30 BF-patienter tog probiotika (3 månader till 3 år), och 11 (36,7 %) åt dessutom kultiverad yoghurt dagligen. Endast 1 av 8 patienter utan BF tog probiotika.
Mag-tarmsymtomen (smärta, uppblåsthet, utspändhet, gasbildning) var lika svåra i båda grupperna. BF-symtomen varade från 30 minuter till flera timmar och uppkom ofta efter måltid. 28 av 30 (94 %) rapporterade trötthet eller svaghet efter måltid.
SIBO (positivt glukosandningstest och/eller duodenalodling) hittades hos 19 av 30 (63,3 %) BF-patienter jämfört med 25 % av patienterna utan BF (p = 0,05). Enbart odling var positiv hos 14 (46,7 %) och enbart andningstestet hos 11 (36,6 %).
D-mjölksyraacidos förekom hos 23 av 30 (76,7 %) BF-patienter jämfört med 25 % av patienterna utan BF (p = 0,006). Samtidig L-mjölksyraacidos förekom hos 9 av 30 (30 %). Alla 19 BF-patienter med SIBO hade D-mjölksyraacidos.
Patientens vanliga hjärndimma framkallades under andningstestet hos 20 av 30 (66 %), och alla dessa hade SIBO enligt andningstest eller odling.
Onormal tarmpassage förekom hos 10 av 30 (33 %) BF-patienter. I gruppen utan BF hade 2 gastropares och 3 långsam kolonpassage. Skillnaden var inte signifikant, så dysmotilitet i sig verkar inte förklara BF. Alla 10 BF-patienter med dysmotilitet hade SIBO och mjölksyraacidos.
10 av 13 (78 %) PPI-användare och 4 av 7 opioidanvändare hade D-mjölksyraacidos, så dessa läkemedel kan öka risken för SIBO.
Njur- och leverfunktionen var normal. Ammoniak var lätt förhöjt under testet hos 9 av 30 (30 %).
Odlingarna visade många bakterier, bland annat Streptococcus, Staphylococcus och Neisseria, samt Lactobacillus och Prevotella hos vissa patienter. Författarna påpekar att dessa bakterier ofta är resistenta mot vanliga antibiotika.
Efter utsättning av probiotika och antibiotikabehandling (N = 23), eller enbart utsättning av probiotika och yoghurt (N = 7), rapporterade 70 % en signifikant symtomförbättring (global VAS 2,0 till 7,4; p = 0,005). Fullständigt försvinnande av BF rapporterades av 85 %. Buksmärta, kramper, uppblåsthet, fyllnadskänsla och utspändhet förbättrades signifikant (till exempel uppblåsthet 6,5 till 4,08).
De 4 patienterna utan BF men med SIBO eller D-mjölksyraacidos förbättrades också på antibiotika, i liknande grad.
Begränsningar: observationell design, ingen standarddefinition av BF (minst 2 symtom användes), ingen odling från den distala tunntarmen, ingen ny testning efter behandling, och det är oklart om SIBO fanns före probiotikan. Endast en patient utan BF tog probiotika, så sambandet med probiotika är inte fullt testat. Urvalet är litet och kommer från ett enda centrum.
Vissa siffror i PDF:en är inkonsekventa. Sammanfattningen anger SIBO som 68 % mot 28 % och förbättring hos 23 av 30 (77 %), medan resultaten anger 63,3 % mot 25 %, 70 % förbättring och 85 % försvunnen BF. Tabell 1B verkar visa tre patienter utan BF över gränsvärdet för D-laktat, medan texten anger två. Kontrollera mot originalet innan du citerar exakta siffror.
Dr Rao uppger konsultuppdrag för flera läkemedelsbolag (inget kopplat till denna rapport). Inget ekonomiskt stöd rapporterades.

Read the full paper

VIEW PDF

Citation

Rao SSC, Rehman A, Yu S, Martinez de Andino N. Brain fogginess, gas and bloating: a link between SIBO, probiotics and metabolic acidosis. Clinical and Translational Gastroenterology. 2018;9:162. doi:10.1038/s41424-018-0030-7