Ghrelin är ett hormon som spelar en central roll för hunger och aptit. Det produceras framför allt i magsäcken, men även i tunntarmen och andra delar av kroppen. Ghrelin är en del av tarm-hjärna-axeln, där tarmen och hjärnan kommunicerar genom bland annat hormoner, nervsignaler, immunsystemet och blodbanan. Forskning visar att tarmens mikrobiota kan påverka signaler som är involverade i aptitreglering, och flera bakteriegrupper har kopplats till förändrade ghrelinnivåer. Sambanden är dock komplexa och ska inte tolkas som att en viss bakterie automatiskt orsakar förändringar i hunger eller ämnesomsättning. Proteinrik mat, tillräcklig sömn, en varierad kost och goda förutsättningar för tarmmiljön kan vara viktiga delar av en hälsosam livsstil som stödjer kroppens naturliga reglering av hunger och mättnad.
Ghrelin är ett hormon som framför allt produceras och frisätts i magsäcken, men även i tunntarmen, bukspottkörteln och hjärnan. Hormonet kallas ofta för ”hungerhormonet” eftersom det stimulerar aptiten och är en viktig del av kroppens reglering av hunger, mättnad och energibalans.
Ghrelin är också en del av kommunikationen mellan tarmen och hjärnan. Denna kommunikation sker bland annat via blodet, immunsystemet och vagusnerven och brukar sammanfattas som tarm-hjärna-axeln.
Hur fungerar ghrelin i kroppen?
Ghrelin kan kommunicera med hjärnan både via blodbanan och genom vagusnerven. Vagusnerven är en viktig förbindelse mellan mag-tarmkanalen och hjärnan och förmedlar information om vad som händer i kroppen.
När ghrelin når hjärnan kan det påverka områden som reglerar aptit och ätbeteende. Hormonet är också involverat i kroppens energibalans och fettlagring.
Ghrelin är alltså inte enbart ett hormon som signalerar hunger. Det ingår i ett komplext system där flera hormoner, nervsignaler och signaler från tarmen samverkar för att reglera vårt energiintag.
Tarm-hjärna-axeln och ghrelin
Tarmen och hjärnan kommunicerar kontinuerligt med varandra. Signalerna går i båda riktningarna och påverkas bland annat av:
- Tarmens nervsystem
- Vagusnerven
- Hormoner
- Immunsystemet
- Tarmens mikrobiota
Ghrelin är en av de signalmolekyler som deltar i denna kommunikation.
Det innebär att förändringar i mag-tarmkanalen och tarmmiljön potentiellt kan påverka signalerna som reglerar hunger och mättnad.
Kan en obalans i tarmen påverka ghrelin?
Forskning visar att det finns en koppling mellan tarmens mikrobiota och de signaler som reglerar aptit och ämnesomsättning. Tarmbakterier kan bland annat påverka den miljö där ghrelin och andra hormoner verkar.
Cirka 40 procent av mag-tarmkanalens ghrelinproducerande celler finns i tunntarmen. Därför är tunntarmen särskilt intressant när man studerar sambandet mellan tarmbakterier, ghrelin och tarm-hjärna-axeln.
Vid SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) finns en överväxt av bakterier i tunntarmen. Det har därför väckt intresse för om förändringar i bakteriesammansättningen i tunntarmen kan påverka ghrelinproduktionen och därmed aptit och ämnesomsättning.
Det är samtidigt viktigt att skilja mellan forskningsmässiga samband och bevisade orsakssamband. Att tarmbakterier kan påverka ghrelin innebär inte att en specifik bakterie eller SIBO automatiskt leder till förändrade ghrelinnivåer hos en viss person.
Vilka tarmbakterier kan påverka ghrelin?
Studier har undersökt hur olika bakterier och bakteriegrupper kan vara kopplade till ghrelinnivåerna i blodet.
I den forskning som ligger till grund för denna artikel har bland annat följande samband observerats:
Bakterier/bakteriegrupper | Observerat samband med ghrelin |
Clostridium | Kopplat till ökade ghrelinnivåer |
Ruminococcus | Kopplat till ökade ghrelinnivåer |
Faecalibacterium | Kopplat till lägre ghrelinnivåer |
Prevotellaceae | Kopplat till lägre ghrelinnivåer |
Bifidobacterium longum | Har visat möjlighet att påverka ghrelins effekter |
Lactobacillus rhamnosus | Har visat möjlighet att påverka ghrelins effekter |
Lactobacillus gasseri | Har visat möjlighet att påverka ghrelins effekter |
Sambanden är intressanta eftersom de visar hur tarmens mikrobiota kan vara involverad i kroppens reglering av aptit. Däremot är det fortfarande ett komplext forskningsområde där många faktorer samverkar.
5 faktorer som kan påverka hunger och ghrelin
Det går inte att styra ghrelin genom en enskild åtgärd. Däremot finns flera faktorer som kan påverka hunger, mättnad och kroppens hormonella signaler.
1. Protein kan öka mättnaden
Proteinrika måltider kan bidra till ökad mättnad och påverka ghrelinnivåerna.
I en studie med 21 män fick deltagarna antingen en frukost baserad på bagels eller en frukost med ägg. De som åt ägg hade lägre ghrelinnivåer, upplevde mindre hunger tre timmar senare och åt färre kalorier under de följande 24 timmarna.
Det kan därför vara fördelaktigt att inkludera en proteinrik livsmedelskälla i frukosten, exempelvis ägg, fisk, yoghurt eller annan proteinrik mat.
Kolin i ägg
Äggulor innehåller också kolin, ett näringsämne som har flera viktiga funktioner i kroppen. Det har kopplats till kroppens fettomsättning, men det är inte korrekt att beskriva kolin i sig som ett ”fettförbrännande” ämne.
2. Kyld potatis innehåller mer resistent stärkelse
Kokt potatis är ett mycket mättande livsmedel. När potatisen kyls efter tillagning förändras en del av stärkelsen och blir till resistent stärkelse.
Resistent stärkelse bryts inte ner på samma sätt som vanlig stärkelse i tunntarmen. Den kan därför nå tjocktarmen, där den fungerar som näring för vissa tarmbakterier.
Bakterierna kan fermentera den resistenta stärkelsen och bland annat bilda kortkedjiga fettsyror, exempelvis smörsyra. Dessa ämnen har flera funktioner i tarmen och är ett viktigt område inom forskning om tarmfloran.
3. Fisk och omega-3
Fet fisk innehåller omega-3-fettsyror. Omega-3 har studerats i relation till flera processer som påverkar ämnesomsättning och aptitreglering, bland annat hormonet leptin.
Leptin brukar kallas för ett mättnadshormon eftersom det bland annat signalerar till hjärnan om kroppens energilager.
Fet fisk som lax och makrill kan därför vara en del av en varierad kost med bra fettkvalitet.
4. Sömn påverkar hunger och aptit
Sömn har betydelse för kroppens hormonella reglering och kan även påverka hunger och aptit.
Studier har visat att sömnbrist kan vara kopplad till:
- Ökade ghrelinnivåer
- Lägre leptinnivåer
- Ökad hunger
Att prioritera tillräckligt med sömn är därför en viktig del av en hälsosam livsstil och kan ha betydelse för hur hunger och mättnad regleras.
5. Tarmens hälsa och mikrobiota
Eftersom tarmen och hjärnan kommunicerar via tarm-hjärna-axeln är tarmens miljö relevant även när man studerar aptitreglering.
En varierad kost och en hälsosam livsstil kan ge bättre förutsättningar för en balanserad tarmmiljö.
Vid återkommande magbesvär eller misstanke om SIBO kan det vara relevant att undersöka möjliga bakomliggande orsaker. Gutfeeling Labs har utvecklat GutClear® som en del av sitt upplägg för att stödja tarmmiljön.
Kan ghrelin påverka hunger och sötsug?
Ghrelin är framför allt förknippat med hunger och aptit. När ghrelinnivåerna ökar kan signalerna till hjärnan om att det är dags att äta förstärkas.
Hunger och sötsug påverkas samtidigt av många andra faktorer, exempelvis:
- Sömn
- Stress
- Måltidsmönster
- Kostens sammansättning
- Fysisk aktivitet
- Individuella skillnader
Det går därför inte att förklara hunger eller sötsug enbart genom ghrelin.
Vad är skillnaden mellan ghrelin och leptin?
Ghrelin och leptin är två hormoner som har olika roller i regleringen av hunger och mättnad.
Hormon | Förenklat | Huvudsaklig roll |
Ghrelin | Hungerhormonet | Stimulerar hunger och aptit |
Leptin | Mättnadshormonet | Signalerar bland annat energilagring och mättnad |
De fungerar tillsammans med många andra signaler för att hjälpa kroppen att reglera energiintag och energibalans.
Kan SIBO påverka ghrelin?
SIBO innebär en överväxt av bakterier i tunntarmen. Eftersom tunntarmen innehåller en stor andel av mag-tarmkanalens ghrelinproducerande celler är sambandet mellan SIBO, tarmbakterier och ghrelin intressant ur ett forskningsperspektiv.
Det finns dock inte tillräckligt underlag för att säga att SIBO i sig orsakar en ghrelinobalans eller att förändrade ghrelinnivåer förklarar aptitförändringar hos alla personer med SIBO.
Vid återkommande uppblåsthet, gaser, magsmärta eller andra magbesvär är det därför viktigt att se till helheten och vid behov utreda möjliga bakomliggande orsaker.
