Här har vi samlat våra artiklar så att du kan ta del av tips, fakta kring tarmfloran, maghälsa och exempelvis spännande information om hur tarmfloran och resten av kroppen kommunicerar. Kom gärna med tips på vad du vill läsa mer om. Vi fyller på med artiklar här efterhand, så kolla gärna förbi då och då!
Det talas väldigt mycket om vikten av att ha många goda tarmbakterier, vad man bör äta för att mata sina goda tarmbakterier och hur dessa påverkar kroppen. Något som det dock talas väldigt lite om är var i tarmen dessa bakterier bör finnas och vad man gör om man har bakterier i fel tarm
Många upplever problem med gaser, diarre eller att de blir hårda i magen av att äta fibrer. Att få i sig fibrer är dock viktigt för en normal tarmfunktion, så hur ska man då göra ifall man får ont i magen av dem? Vi reder ut frågetecknena här.
Vid magkatarr är det vanligt att känna smärta och/eller obehag i övre delen av magens mitt (solarplexus) med en ofta brännande och svidande känsla. Det är även vanligt med sura uppstötningar, illamående och att man behöver rapa.
Mjölksyrabakterier är ett samlingsnamn för mikroorganismer som bland annat kan producera mjölksyra. Mjölksyrabakterier producerar ämnen som hämmar tillväxt av bakterier, mögel- och jästsvampar vilka gör att mat ruttnar, möglar eller jäser. Det är kanske därför inte så märkligt att ett antal arter av mjölksyrabakterierna Lactobacillus- och Bifidobacterium har föreslagits kunna gynna hälsa.
Det blir allt mer känt att tarmflorans sammansättning kan spela en roll vid olika sjukdomar - både fysiska och psykiska. Det finns bakterier som i studier visat sig vara associerade till typ 2-diabetes och IBS, vilket leder oss till den intressanta frågan som gäller huruvida man kan reducera nivåer av bakterier associerade till typ 2-diabetes och IBS.
Vi får en del frågor om ”dåliga” bakterier i tarmen och hur man ska förhålla sig till dessa. Tarmfloran är som ett ekosystem där bakteriearter lever i en finstämd balans och där varje art har sin bestämda funktion. Man kan säga att det i princip pågår en ständig kamp om utrymmet mellan tarmbakterierna, vare sig dom är ”bra” eller "dåliga" bakterier.
Det forskas allt mer på hur viktig tarmfloran är för både vår fysiska och psykiska hälsa. Nu har även ny forskning visat på samband mellan tarmfloran och hur sjuk man blir i Covid-19. En nyligen publicerad forskningsrapport visade att låga nivåer av de ”goda” bakterierna Faecalibacterium prausnitzii och Bifidobacterium i tarmfloran var kopplade till mer ihållande symtom som trötthet, lungproblem och ledvärk vid Covid-19.
Att ha en balanserad och frisk tarmflora kan påverka vårt välmående positivt. Som du kanske hört kallas tarmen ofta för den andra hjärnan, dels på grund av det utvecklade nervsystemet i tarmväggen och dels beroende på den viktiga kopplingen mellan tarmen och hjärnan via vagusnerven. Yttre faktorer som kan rubba balansen mellan bakterier är bland annat fiberfattig kost, stress, överdrivet intag av syranedsättande medicin samt behandling med antibiotika. Här lyfter vi översiktligt fram hur antibiotika kan påverka tarmfloran och hur lång tid man bör vänta efter en antibiotikakur innan man gör en tarmfloraanalys.
IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en form av funktionsstörning i tarmen som gör att den är extra känslig. IBS drabbar 15 % av befolkningen. Denna störning kan inte påvisas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är störda. Det har visat sig att personer med IBS faktiskt kan ha en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm). Här går vi igenom just tarmflorans koppling till IBS.